and the whale
Nu kände jag att det var dags för ett bloggbyte. Igen. Så i framtiden finns jag här:
andthewhale.blogg.se
Ni behöver bara minnas det där med valar. Tack och hej.
Brooklyn sun
Jag mår bra. Jättebra. Och ännu bättre mår jag när jag hör det här. Imorgon har jag planerat att handla kläder. På weekday. Nämligen ett par byxor, en väska och några tröjor. Om mina pengar räcker. Jag mår faktiskt så bra att jag sitter och ler åt ingenting. Allt är bra. Så, nu vet ni.
"När vi var där uppe gjorde han ett ljud som jag inte trodde att en människa kunde göra.. Och sånt betalar man för!"
Igår kväll såg vi Salem al Fakir.
Tuffa.
Josefine.
Vi var rock. Tyvärr var det en timma försenat och den timmen spenderade vi genom att stå och skrika. Vi skrek ungefär allt vi kunde komma på. Det orsakade att jag tappade rösten, igen, och lät som en kråka resten av kvällen. Salem är väldigt bra live iallafall. Väldigt fin.
Om marinblå fjärilar
Det var en sommarkväll och solen höll på att gå ner. Jag satt på en blå bänk med dig och delade en folköl. Vi tittade ut mot stora vetefält som skimrade i solen. Bänken stod mitt i en oändligt lång lavendelplantering. Lavendeln var gigantisk. Vi hade på oss våra finaste skor båda två. Du höll min hand medans du nynnade på Stjärnfallet. Jag kom då på att jag aldrig hade hört dig sjunga förut. Solen gick ner och kylan dök upp. Du tystnade och sa till slut "Kom. Vi går in." Det sista jag såg var en marinblå fjäril i ditt hår. Sedan vaknade jag.
Tisdag = Allsång och Allsång = Markus!
Jag mötte Josefine vid skansen klockan halv nio, lagom till insläppet. Vi fick platser längst fram fast lite på kanten.
Men vi såg ju lite ändå. Jag skakade hand med Anders två gånger och han bjöd mig på bullar. Jag är riktigt tuff.
Senare kom Elias.
Markuuus! Det var härligt. Förutom att vi fick höra på en tjejs skryt om att hon kände Markus i tio timmar. Hahaha. Vi syndes inte så mycket i tv men lite granna, jag hade en blå jeansjacka på mig iallafall. Efteråt stack jag in fingrarna under Markus jacka och fick hans autograf på handen. Jag filmade också, då Markus tittade rakt in i kameran och sa "yeaaah" men då förstörde min fader hela filmen genom att ringa och det kom inte med. Det var fint iallafall.
