valens

Världens sämsta dag. Jag kan inte förklara. Allt. Är nåt dåligt, är allt dåligt. Jag har gråtit sju gånger idag och jag kan börja gråta när som helst, hela tiden. Det svider i mina ögon. Fan vad emo jag är. Jag är hos pappa. Jag vill bara hem till mamma. Hem hem hem. Här är mitt rum kallt och min pappa förstår ingenting. Inte ett skit. Hans frus barn pratar om bajs och maskar långa som bussar i magen vid matbordet. Och han ber mig att se gladare ut för at hans nya fru tydligen blir ledsen om man inte ser glad ut, och? Jag mår dåligt. Kan du inte bry dig om mig för en gångs skull? Jag vill ha nya vänner som inte alltid måste vara glada. Orka vara glad hela tiden? Orka aldrig prata om något lite mer allvarsamt? Man kan inte vara glad hela tiden. Jag orkar inte vara med människor som alltid måste skämta och skoja. Jag hatar min skola. Jag hatar min klass. Jag hatar att ha skilda föräldrar. Jag hatar att ha en vän (världens finaste men ändå). Jag HATAR mitt hår. Och... Nu gråter jag igen.